Tillbaka till startsidan

MTB äventyr i vått och torrt med motionsgruppen

Söndagsmorgon 9:00 klubbstugan, Källbrinks IP.

För ovanlighetens skulle var vi bara två tappra cyklister denna arla söndagmorgon, Micke S och undertecknad.
En av säkert många förklaringar till att vi bara var två denna dag var regnet. Men det dröjde dock inte länge förrän solen tittade fram.

Regnjackan togs av illa kvickt. Förra hösten gjorde jag ett försök att ta mig (och min medcyklist) till Ågesta via skogarna ovanför Balingsnäs. Men då kom vi inte långt innan jag vurpade på de hala rötterna vilket resulterade i en stukad tumme.
Nu tänkte jag äntligen göra ett nytt försök. Denna gång valde jag en liten enklare inledning eftersom det även denna gång var lite blött i skogen.

Efter ett par km asfalt i uppvärmings tempo förbi Huddinge C och in på Länna vägen.
Strax tog vi av in på grusvägen mot Balingsnäs. En riktigt lång, nästan kunglig allé, som avslutas med ett härligt landskap med ängar och åkrar.

Vi kunde återigen konstatera att man kan uppleva helt perfekt MTB cykling inte långt från stadens puls. Hur många huvudstäder i världen kan erbjuda detta?

Efter ytterligare en knapp km kom vi sedan in på orangemarkerade “skolleden” vid Nysättra gård.
Leden inleddes med en rätt häftigt trädportal som faktiskt förde tankarna till fina Bockstenturen och bokskogarna i Varberg. Vi fortsatte ett tag till på denna relativt lättåkta led. Någon km grusväg senare kunde vi skönja golfbanan vid Ågesta.
Knappt två km asfalt körning låg nu framför oss. Sveriges första kärnkraftverk (!) passerades i god fart. En testanläggning från någongång på 60-talet.
Micke berättade att den nu var under uppsikt av personal från Studsvik som kollar mängden radioaktivitet.

Nu var det dags för oss att börja skogsäventyret i Ågesta skogarna. Vi svängde av från asfalten och fick snart bekänna färg i en grym uppförs mota. I snabbt koll på kartan och så snart iväg igen. Vi kom i på en riktigt rolig stig, upp och ner, med snabba svängar. Det gällde verkligen att vara på allerten och snabbt kunna ställa om från kort brant utför för att i nästa andetag lägga i en lättare växel för att överhuvudtaget komma över nästa platå. Riktigt kul körning. Kunde gärna varit lite längre. Detta parti liknar till viss del den långa slingan vid Rudan. Den blir grym att köra senare i höst. Efter viss felnavigering från min sida, men vad gjorde det, ett par hundra meter fin MTB stig och sen tillbaka samma väg är ju aldrig fel.

Återigen inne på orangemarkerad led (bihang till Sörmlandsleden?) längs Kvarnsjön, en fantastisk skogssjö med näckrosor och mycket sjöfågel. Nu började svårigheterna kan jag lova. Stigen går alldeles nära sjökanten, med ett antal svårforcerade stenar. Ett par gånger tvingades vi att kliva av och leda cyklarna. Efter en tuff men kul sträcka av teknisk MTB cykling hade vi nu nått fram till Kvarnsjöns sydvästra del. En kort bit asfalt, återhämtning, dricka och energi, och sen var vi återigen inne på en härlig MTB stig. Här gällde att hålla koll på kartan, efter en viss tvekan hittade vi åter rätt väg. Efter en härlig utförskörning kunde vi nu sikta sjön Orlångens södra strand. Vi var återigen ute på asfalt, tempot stiger och snart passerar vi Sundby Gård. Här fanns alternativet att köra asfalt hem igen mot Huddinge, men vi valde (lätt val!) att bege oss in i skogen igen.

En par km ganska lätt men rolig stig förbi Stensättra gård (nu började man känna sig mör), upp mot fornborgen som ligger ovanför Flemingsbergsviken. Puuh, den backen var jobbig. Det tyckte nog också Fredrikshofarna som plötsligt dök upp från andra hållet. Den där sköna tröttheten börjar nu infinna sig och ett par mil MTB cyklingen med trevligt sällskap i riktigt fint sensommarenväder har gjort susen. Nästa söndag blir det återigen en härlig tur. Häng med vet ja!

Tillbaka till startsidan