|
Tillbaka till förstasidan
MTB-vättern 2005, bildreportage
Årets MTB-Vättern kördes i fint men stundtals mulet väder. Det regnade dock inte något på oss som hade ställt upp på startlinjen. Dagen började med att Fredrik kom och hämtade mig tidigt på morgonen. Här är våra cyklar på biltaket.
Efter några timmar i bilen anlände vi i Borensberg och en 70 km lång motionstävling med 1577 anmälda låg framför oss. Som vanligt är man lite pirrig men pirrigast är nog eliten. Nedan är Fredrik; glad och förväntansfull på sin relativt nya Giant NRS kolfiberhoj. Han är på väg att hämta ut startlappen.
Men det var inte enbart Fredrik som var förväntansfull denna sommarmorgon. Här har vi glada Spårvägare. Marcus (som för en gångs skull valde att starta med oss vanliga dödliga motionärer, dagen till ära!) Fredrik, Mats och Mats. Så här glad är man vanligtvis när man är med i Spårvägens motionsgrupp. Bra stämning, helt enkelt!
Så här såg det ut i första startled: Eliten. Även där var det ju glada miner; det är kul att cykla mtb!
Så gick starten och jag hann med att ta lite bilder under själva loppet. Vid ett tillfälle blev jag intervjuad av speakern när jag stod och fotograferade mina medtävlande. Han tyckte det såg skoj ut med en cyklist som halade fram en gel-kladdig kamera ur bakfickan. Här är depån i Bäckhem. På bilden ser man oss vanliga motionärer suga i oss av bullar, saltgurka och banan. Undras om det inte var lite blåbärssoppa också..? I Bäckhem var jag ensam, alla andra Spårvägare hade så hiskeligt bråttom..
Men i depån i Borensberg hade jag lyckats köra ikapp en Marcus med krånglande vevparti. Det lät inte bra om den veven, kan jag säga. Man kan nästan se det på den något sammanbitna minen...:-(
Nåja, det var i alla fall en högst njutbar motionstävling och vackra klipphällar och landskap passerades.
Här en sjö. Just på denna plats var det lite svårforcerade rötter, annars var det fullt cykelbart överallt. väldigt välpreparerat, må man säga. Jag passade på att fotografera medtävlande.
Ytterligare en bild som visar hur skiftande landskap man passerar. Här är en brant backe och en bäckövergång på träbro. Kul och inspirerande cykling!
Så här ser jag ut när jag cyklar, ungefär. Välrakad för en gångs skull:-)
Äntligen medalj! Fredrik hade redan kommit i mål en halvtimme före mig men tog emot med öppna armar vilket kunde behövas då man är lite vimsig efter ett långlopp. Tjejen som tog bilden cyklade den långa turen med stöd, pakethållare, lyse och - håll i er - gatslicks(!). Hon är värd en eloge men jag minns tyvärr inte vad hon hette. Det var gott att få i sig lite kassler och potatismos efter turen, förresten.
Till nästa år vore det kul om vi vore ännu fler - gärna fler tjejer - i motionsgruppen som körde mtb-vättern. Det är en mycket trevlig tävling och många nybörjare har möjlighet att även ta den kortare rundan som heter 36-an. Den är hälften så lång som den vanliga rundan. Men har man kört stora Vätternrundan är det absolut inte några problem att klara mtb-vättern. Är man normalt tränad så tar man sig lätt runt 70 km-slingan också. Jag kan tänka mig att köra i grupp med dem som är nybörjare och vill ha sällskap. Det borde inte vara några problem att låna en mtb om man inte har en själv. I annat fall får jag väl leta i verkstan om jag hittar lite delar att bygga ihop en cykel av.
Tillbaka till förstasidan | 