Tillbaka till startsidan

Siljan Runt 2007

Robert frågade runt bland motionärerna i början av maj  om det var folk som var intresserade av att köra Siljan Runt. I ett svagt ögonblick sa jag att visst, det var jag. Han sa att han kände folk som man kunde bo hos och som kunde tänka sig att ta emot oss. Det lät ju trevligt. Sagt och gjort, när 2/6 närmade sig så anmälde jag mig på nätet. Det skulle jag aldrig komma att ångra!

Mora dagen innan Siljan Runt. Vi kunde inte låta bli att fotografera denna legendariska målgång för Vasaloppet då vi passerade för ett kvällsmål innan vi kom fram till Sollerön.

Här är artikelförfattaren, spänd och förväntansfull inför morgondagen. Blek vad = det har varit en kall vår med långa cykelbyxben..

Det skulle visa sig att det blev jag, Robert och Staffan som ville testa 160 km runt denna lilla sjö som skapats genom ett meteoritnedslag för många miljoner år sedan. Starten skulle gå på Sollerön som ju är ett gammalt Mekka för cykelfantaster. Sollerö IF har ju arrangerat SM här ett flertal gånger och direkt när vi kom upp så märkte vi att här fanns ett intresse och en kunskap om cykel även bland den befolkning som kanske egentligen inte var så intresserad av just cykel, man respekterade traditionen.

Artikelförfattaren igen, denna gång i lite mer propra Spårvägenkläder så som det anstår en äkta spårvägenmotionär. 30 min till start. Fähuset till vänster är förmodligen från 1700-talet.

På Sollerön träffade vi Göran och Lisa som var de trevligaste värdpar man kunde träffa! Vi skulle få bo hos dem under detta dygn och här stortrivdes vi. När vi gick och la oss i den gamla fähuset från 1700talet så låg åtminstone jag och funderade över vad morgondagen skulle bära i sitt sköte. 16 mil är ju ganska mycket så här innan man har kommit igång ordentligt på säsongen, och man vet aldrig om man ska orka hela vägen.

Johan, Robert och Staffan klara för start. Foto: Göran

När vi vaknade så sken solen från en klar himmel. Det var fortfarande ganska kallt i luften men de hade sagt på nyheterna att värmen skulle komma snabbt. Därför fick överdragsjackor och knävärmarna åka av snabbt strax innan start. Dessa tog vår värdinna Lisa hand om.

Vid start insåg jag plötsligen hur stort detta evenemang verkligen var! Det var många fler vid start än vad jag tidigare hade sett vid "små" motionsevenemang. Ganska snart insåg jag att detta var stort, inte i närheten av Vätternrundan, men större än de flesta andra motionslopp i Sverige. Jättekul och spännande!

 
Startkön ringlade sig hundratals meter. Nästan 2500 skulle starta i årets Siljan Runt.

Vi kom iväg bra och skulle norrut över den lilla Orsasjön, förbi Mora. Helt underbart pittoreskt landskap flöt förbi på sen östra sidan av Siljan med gamla oskiftade radbyar och dagen började sålunda på ett magiskt sätt. Efter några mil hakade vi - på skoj - på en klunga som höll 39 km/h i snitt (i efterhand har jag förstått att det varje år brukade vara en klunga med elitcyklister som körde så fort, tyvärr hann ingen av oss uppfatta vilken klubb de kom ifrån, CK UNI?). Det var kul som tusan att försöka hänga med men efter några mil så började vi tröttna och fundera på att vi hade långt kvar och vi var tvungna att börja hushålla med krafterna. Så vi släppte för att försöka bilda klungor med lite lugnare cyklister. Det gick bra till en början men de sista milen så hade vi antingen kört ifrån de långsammare eller blivit frånåkta av de snabbare, det var bara folk som inte orkade gå fram och dra som hängde på oss. Detta gjorde att snittet sjönk och det var lite tungt att bara vara tre som orkade dra.

När vi kom i mål hade vi avverkat 17,3 mil på 5 timmar och 38 minuter. Och våra kroppar värkte här och där, men kul hade vi haft! Och så träffade vi Kadens-Åsa som hade hjälpt en arbetskamrat runt på en av de kortare banorna. Även de hade kommit i mål på dryga fem timmar.

Man fick en jättefin dalahäst av särskild sort som pris: Det stod Siljan Runt 2007 på den.

Text: Johan Stenberg
Foto: Robert Boussard

Tillbaka till startsidan