|
Tillbaka till förstasidan
Sömnlös i Rudan 2006, bildreportage
Eftersom jag veckan innan hade knäckt till mitt revben i Rättvik så agerade jag Directour Sportif åt lag "Skogling & Kaijan" i årets upplaga av Sömnlös i Rudan.
Dagen innan hade vi varit där för att slå upp vårt tält, långt bort i fjärran såg jag en ensam stackare som hade samma problem som oss att få upp sitt tält. Stackaren var Fredrik Törnqvist som hade fått det tacksamma uppdraget att fixa till det Spårvägenbaserade laget "Fullt Ös, Sömnlös" läger. Det torra vädret hade gjort sitt med marken, som var hård som cement. I väg till Coop i Haninge och köpa 6" spik för att kunna fixera tälten i backen, vilket gjorde susen.
Som sagt, efter veckor, nästan månader av torka så regnade det traditionsenligt på lördagsmorgonen, det är ju dags för Sömnlös i Rudan....
På vägen ut ringde Patrik (Skogling) mig och sa att det var en sjö i vårt tält, så vi fick vrida det, vilket tog ca 40 sekunder, och då hade det faktiskt sluta regna. Och det skulle endast komma lite duggregn under hela dygnet, vilket orsakade den snabbaste Sömnlöstävling som någonsin har anordnats.
Så var det då dags att starta spektaklet. När jag stod i backen och tittade ner på starten ångrade jag olyckan en vecka tidigare något alldeles förskräckligt. Mats och Mats som stod på andra sidan backen såg både glada och taggade ut!!
Starten har just gått..
Om man inte springer som en gasell nere vid cyklarna så kommer man oundvikligen att få
gå uppför backen den första gången. Kort sagt, det blir alldeles för trångt, vilket Fredrik fick erfara.
Fredrik klockan 15.01..
Nu var ju inte Fullt Ös, Sömnlös det enda laget som hade representanter från Spårvägen,
i den sista backen innan mördarbacken, just när man kommer in på området kom helt
plötsligt Marcus Grönberg nerfarandes... Han hade valt att köra soloklass... 24 timmar
alldeles ensam.. Puh!!
Marcus kommer i full fart!
Och redan på det andra varvet kom följande filur nerfarandes i en ganska stor ledning.
Varvet gjorde han på 26 minuter blankt, körde fem varv och varvtiden på det sista varvet
var imponerande 23:46. Banan är alltså åtta km lång med en del riktigt rotiga partier, och banan,
och rötterna var blöta vid detta tillfälle.. Vem jag pratar om??? Spårvägens egen Mikael
Salomonsson såklart..
Micke efter backen innan mördarbacken.
Förberedelse för en snabb varvning!!
Laget Micke var med i vann fyrmanna på helt fantastiska 50 varv, det blir 40 mil i skogen,
sug på den ni!!! Dom körde nästan alla varv under 30 minuter. Endast nattvarven klev
ibland över 30 minuter. Det var alltså fyra mycket snabba killar i laget SK56.
Micke kom tillbaka och avverkade sju varv på raken på söndagsmorgonen, och efter det
såg han lika fräsch ut som om han hade tagit en promenad i parken.
Morgonpasset!
Ett tag efter Micke kom så Fredrik dundrandes ner och hälsade så glatt när han såg mig stå
där i backen med kameran i högsta hugg!
Fredrik e fortfarande pigg å gla!
När jag sedan gick tillbaka till tältet mötte jag bröderna Jansson, Peter och Anders som
förra veckan var nere i alperna och körde åtta dagar Transalp Challenge, en MTB tävling på
ca 640km, det e vad man kan kalla för långlopp! Notera cyklarna med 29"' hjul. Rullar fint
över alla ojämnheter.
Transalpgrabbarna med okänd farbror i mitten..
Tävlingen rullade på med växlingar. Fullt Ös, Sömnlös hade bestämt sig för att köra tre varv
innan växlingen och Fredrik kom så in efter ca två timmar för att låta herr Weiner köra.
Förberedelse och förväntan...
Nu e det dags att snart dra ut, fortfarande fräsch och ren..
Micke Salomonsson kommer in och stannar ca två sekunder. Påhejandes av lagkamrat Erik i röd jacka.
Efter sina förste tre varv tyckte jag att Fredrik var värd en espresso (visst hade jag med
en espressomaskin, jag var ju Directour Sportif), och det tyckte tydligen han med.
Smaskens!!
Lagen körde och körde och körde och körde.... Efter Mats var det så dags för
Mats Alheim att köra sina tre varv. När det var dags för Fredrik att återigen
köra var han fortfarande glad men faktiskt lite tröttare..
Johan och Fredrik pratar..
Och Mats valde att inta middagen ute..
Sitter som en smäck..
Efter ett tag så kom då mörkret, och jag som var uppe och i växlingsfållan hela natten upplevde
det som väldigt mysigt, lite kallt och fuktigt men det kom ofta in folk som jag känner som hejade,
och till och med hade tid att snacka en minut.
Platsen jag satt på hela natten!
Jonas Mölleborn i Team XC-Svettona varvar på nattsträckan.
Det är lugnt på natten!!
Även i varvningsområdet.
Gubbsen Mats och Mats hade vaknat till liv för att heja på sin tappra lagkamrat, och dom
ser inte ut att lida alltför mycket va?
Glada miner i natten..
Och vem kommer här då?
Natten blev till gryning och när således Mats Weiner hade kört var det så dags för herr
Alheim att ta stafettpinnen.
Växling tidigt på morgonen.
Och nu är det jobbigare..
Eftersom jag inte hade laddat kameran som jag skulle så tog batteriet helt snöpligt slut,
men jag fick i alla fall en bild på Mats Weiner när han kommer in på varvning. Kolla vädret!!
Hade det varit normalt Sömnlösväder hade det varit åtta grader och spöregn.
Solen smeker cykeln!
Hur gick det då? Jo, Fullt Ös Sömnlös klättrade en placering från förra året och kom på pallen.
En strålande tredjeplats efter 39 varv tycker i alla fall jag är bra imponerande.
Killarna får sitt efterlängtade pris!!
Bilden tagen av Bruse Persson!!
Lyssna på det här... Killen som vann soloklassen, John Karlsson körde ensam 37 varv, det blir 29,6 mil.
Tillbaka till förstasidan | 